Konst

I den finländska konsthistorien är finlandssvenskarna välrepresenterade. Den period som kallas finländska konstens guldålder påbörjades under den andra halvan av 1800-talet och anses ha pågått fram till cirka 1920. Många av denna eras mest kända konstnärer var finlandssvenskar: Elin Danielson-Gambogi, Albert Edelfelt, Akseli Gallen-Kallela (född Axel Gallén), Hugo Simberg och bröderna von Wright är bara några av dessa.

Idag är Helene Schjerfbeck (1862-1946) en av Finlands internationellt mest kända konstnärer, delvis tack vare en mycket omskriven retrospektiv utställning i London år 2019. 

Även andra finlandssvenska kvinnliga konstnärer har postumt ställts ut i stora och uppskattade utställningar; till dem hör till exempel Ellen Thesleff (1869-1954) och Sigrid Schauman (1877-1979).

Den finlandssvenska litteraturens internationellt mest berömda författare, Tove Jansson, var i grund och botten en konstnär och målare. Hennes storslagna fresker Fest i stan och Fest på landet som skapades för en restaurang år 1947 visas sedan ett antal år tillbaka permanent på Helsingfors konstmuseum HAM. 

I nutid rör sig finlandssvenska konstnärer fritt inom den nationella konstscenen i vilken vikt sällan läggs på modersmålet. Utställningar i gallerier och museer har generellt alla texter tillgängliga både på finska och på svenska, och det är det konstnärliga språket som ska få komma till tals snarare än konstnärens språkliga bakgrund eller biografi. 

Den finlandssvenska konsten främjas av de fonder och stiftelser som upprätthåller institutioner och delar ut stipendier. Till exempel driver stiftelsen Pro Artibus galleri Sinne i Helsingfors och galleriet Elverket i Ekenäs, medan Svenska Konstsamfundet står bakom museet Amos Rex som öppnade i Helsingfors centrum år 2018 och som omedelbart blev en publiksuccé. Flera av stiftelserna och fonderna delar även ut vistelse- och ateljéstipendier.